Kunskapsbank

Skogsbränslekedjan

Publicerad: 2021-03-16


Skogen är en lokal förnybar resurs för värme- och elproduktion

Skogsbränslekedjan

Produktion av el och värme/kyla från biobränslen tar tillvara restprodukter: grenar och toppar från avverkningar, spån och flis från sågverk samt avlutar som bildas under massatillverkning.

 

Sverige har knappt en procent av den totala skogsytan i världen, men är världens tredje största leverantör av träråvaror. 

 

Vi har ett mycket väl utvecklat skogsbruk och eftersom ungefär halva Sveriges landyta är täckt med produktionsskog så har vi mycket skog att ta av. Vårt skogsförråd ökar dessutom årligen, sen runt 100 år tillbaka, så vi har aldrig haft så mycket skog som nu.

 

I Sverige brukar och använder vi cirka 60 % av landytan, medan resten består av natur som öppen myr, berg i dagen och obrukbar skogs- och gräsmark.


Av den skog som avverkas i Sverige går ungefär 45 procent till sågverken,
45 procent till massaindustrin och resten blir  brännved med mera.


Skogsrester som grenar och toppar som tidigare låg kvar på hygget tas i
allt större utsträckning tillvara. De flisas och används i värmeverk och kraftvärmeverk för fjärrvärme och elproduktion. Här finns en stor outnyttjad potential - om vi kan ta ut mer grot (grenar och toppar) kan vi producera mer grön el i våra kraftvärmeverk. Förutom grot används produktionsrester från sågverk och massaindustri för el- och värmeproduktion.

Bioenergi är energi som har sitt upphov i material som skapats under pågående biologiska processer – till skillnad mot fossil energi, som fås från biologiskt material skapat under tidigare perioder i jordens historia.

Lokal energi bidrar till ett robust elsystem

Europa och Sverige är mitt i omställningen från fossil- och kärnkraftsbaserad el till förnybara energikällor som vind, sol och bioenergi. Den ökande andelen
väderberoende elektricitet som solel och vindkraft, kommer att öka behovet av planeringsbar elproduktion som kan garantera produktion året runt.
Exempelvis vattenkraft och kraftvärme från biomassa, i kombination med energilager för sol och vind.


Om vi ska nå våra miljömål behövs många olika insatser inom alla områden. Kraftvärme är väldigt resurseffektivt, det har en verkningsgrad på 90 – 100 %.
Av energin som utvinns är cirka 30–50 % el och resten värme. För småskaliga anläggningar ligger elverkningsgraden på mellan 2–23 %. Dessutom är
kraftvärmen väderoberoende och kan leverera el när den behövs som bäst – under vintern när det är mörkt och kallt. All kraftvärme bygger dock på att
det finns ett fjärrvärmenät eller industri som kan ta emot den värme som bildas i processen.


Om småskalig kraftvärme installeras på lokala fjärrvärmeverk, närvärmeverk, mindre industrier och lantbruk kan det öka den planeringsbara elproduktionen samtidigt som det ökar säkerheten för dessa aktörer vid eleffektbrist, elavbrott eller i beredskapslägen.


Fördelen med bioenergi finns i en redan väl utbyggd infrastruktur och att det är en lokal råvara. Systemet för att ta ut grot (grenar och toppar) och flis
finns, här handlar det om att marknaden kan utökas när värmeverk som idag inte har elproduktion skalar upp till kraftvärme. Lokalt producerad el och värme främjar landsbygden i och med att man kan använda lokal råvara. Det går också att använda lokal spillvärme och restprodukter för kraftvärmenät i cirkulära processer.

På de ytor där skog skördas återplanteras eller sjävföryngras det, och den växande skogen tar upp och lagrar koldioxid under tillväxten. Restprodukterna från avverkningen används till att producera grön el och värme.

 

Läs om småskalig kraftvärme i rapporten Småskalig kraftvärme -  planerbar, lokal och cirkulär (2020).

Kontaktpersoner


Göran  Gustavsson

Göran Gustavsson

Projektledare

Tel. 0709-21 60 54 ,

goran.gustavsson@energikontorsydost.se


  • Småskalig kraftvärme Life+

Mer inom samma tema

0 artiklar hittades

Se alla poster inom temat