Vindpark försörjer Alvesta kommun med el
Lyngsåsa vindpark kommer snart tas i drift, ett fåtal vindkraftverk av de totalt 22 stycken är kvar att installera. Dessa kommer tillsammans att producera lika mycket el (315 GWh/år) som används av samtliga hushåll och verksamheter i hela Alvesta kommun. Här tas ett stort kliv framåt mot Kronobergs läns mål om att vara ett plusenergilän 2050, det vill säga att producera mer el, värme och bränsle än vad man använder inom länet.
Energikontoret tillsammans med personer från länsstyrelsen i Kronoberg och Blekinge blev visade runt i området av representanter från Vestas, vilka levererar vindkraftverken. Alla delar levereras just-in-time och det är en utmaning att transportera de stora och tunga komponenterna. Vindkraftverken monteras på ett så kallat gravitationsfundament, dvs en stor betongplatta som genom sin tyngd håller verken på plats.
Först byggs två moduler av tornet upp och förankras med bultar i betongen. Efter test och godkännande så kan sen resten av tornet monteras. Om allt går bra monteras sedan resten av vindkraftverket på två dagar och därefter väntar testning och injustering innan det kan börja producera el. Det som är viktigast vid monteringen är att det inte blåser för mycket uppe på toppen av tornet. Det får inte blåsa över 10 m/s för att det ska vara säkert att lyfta rotorblad och övriga komponenter.
Vindkraftverken har en rotordiameter på 150 m och centrum på rotorn (tornhöjden) 135 m över marken. Kranen som lyfter måste då nå upp mot 160 m för att få allt på plats. Totalhöjden på 210 meter gör detta till några av de högsta vindkraftverken i Sverige.
Ljud från vindkraft är något som diskuteras mycket och är något som kan orsaka oro och störningar. Du kan läsa mer om ljud från vindkraftverk hos Naturvårdsverket i Vägledning om buller (2020).
Tillverkarna jobbar därför mycket med att reducera ljudnivån från vindkraftverken. Man har till exempel tittat på ugglors tysta fjädrar och här fått inspiration till utformning av den bakre kanten av rotorbladen. Kanten har hajtandsformade flikar som är till för att minska turbulensen. Det är nämligen när vinden lämnar rotorbladen som det swishande ljudet uppstår. Jämfört med äldre vindkraftverk så producerar nya verk mycket mer el vid samma ljudnivå.
