Hur ser framtidens elproduktion ut?
En mycket intressant rapport som tar upp olika alternativ för hur Sveriges elproduktion kan komma att se ut i framtiden publicerades i förra veckan av IVA . Dock ska alternativen som presenteras i rapporten ses som ytterligheter, men det är viktigt att vi jobbar för att möte de utmaningar som en förändring av vårt elsystem kommer att innebära.
Vi på Energikontor Sydost arbetar just nu med flera av de utmaningar eller åtgärder som IVA beskriver behövs för de olika alternativen.
Som ett exempel arbetar vi inom projekt Baltic InteGrid med att ge exempel på hur ett gemensamt elnät i Östersjön kan utformas för att förbättra överföringskapaciteten mellan länderna kring östersjön samt att hantera en ökad elproduktion från havsbaserad vindkraft.
Ett annat exempel är det arbete som pågår om Småskalig kraftvärme, som syftar till att demonstrera olika tekniker för småskalig kraftvärmeproduktion. Med detta projekt kommer vi att kunna sprida erfarenheter från olika demonstrationsanläggningar med syfte att öka elproduktionen från småskalig biokraft.
Kort sammanfattning av rapporten:
I förra veckan släppte IVA en intressant rapport som diskuterar olika tekniska alternativ för hur vår elproduktion kan se ut 2030-2050. I rapporten diskuteras fyra alternativa elsystem med avsikten att uppnå vad vi idag tror är tekniskt möjlig. För och nackdelar med respektive alternativ redovisas tillsammans med övergripande krav på kompletterande investeringar i tex elnät. De olika alternativen innehåller alla en mix av olika kraftslag, men har olika huvudfokus.
Alternativen är:
- Mer sol och vind
- Mer biokraft
- Ny kärnkraft
- Mer vattenkraft
I alternativet ”mer sol och vind” kommer elsystemet att behöva hantera situationer med låg sol-och vindkraftsproduktion men samtidigt hög elförbrukning. Detta kommer att kräva kompletterande åtgärder som tex en utbyggd överföringskapacitet inom Sverige och till grannländer. Det kommer även finnas behov att kunna lagra energi från vecka till vecka samt ytterligare reglerbar kraft som kan stå stand-by och användas vid förbrukningstoppar.
Alternativet ”mer biokraft” har förutsättningar att skapa ett system där Sverige är självförsörjande på energi och effekt. Ett sådant system baseras till största delen av inhemska bränslen vilket reducerar behovet av ny överföringskapacitet. Däremot behövs teknisk utveckling och demonstrationsanläggningar för ny kraftvärmeteknik, både storskaliga anläggningar och för småskalig kraftvärme. För att öka elproduktionen kommer produktionen att behövas göras oberoende av värmeunderlaget genom installation extra kylmöjligheter. En ökad satsning av biokraft kan möjligen begränsas av en ökad konkurrens om bioråvaran.
I alternativet ”mer kärnkraft” ser elsystemet ut ungefär som idag. Detta system kommer inte att behöva några större tilläggsinvesteringar utöver underhåll av elnät mm. För att ett scenario där ny kärnkraft är ett huvudalternativ bör Sverige följa den utveckling som pågår internationellt för ny kärnkraftsteknik. Detta för att säkerhetsställa att kompetens finns när det är dags att välja ny teknik. Under den aktuella perioden är det den sk generation 3+ som är aktuell för ny kärnkraft.
Alternativet ”mer vattenkraft” har förutsättningar att skapa ett system där Sverige är självförsörjande på energi och effekt. Vattenkraft är det mest flexibla energislaget och dessutom till stor del lagringsbart. En utbyggnad av vattenkraften skulle främst ske i norra Sverige och innebära ett behov av utbyggd överföringskapaciteten till södra Sverige. För att kunna realisera detta alternativ fullt ut skulle lagstiftningen behöva ändras så att utbyggnad kan ske i skyddade älvar och vattendrag. Potentialen för en utbyggnad i vattendrag med befintliga vattenkraftverk är ca 5-6 TWh.